Gårdsmiljön

linnestugan.jpgBebyggelsen i Råshult ligger på samma plats som under Linnés tid. Från 1700-talet återstår endast mangårdsbyggnaden, Linnéstugan, som uppfördes någon gång mellan 1751 och 1781. Under 2006 har mycket arbete gjorts i gårdsmiljön med återskapande av flera trädgårdar och med att ta fram det gamla stensatta gårdstunet. Nya gärdesgårdar är uppsatta under 2006. Underlaget för det arbetet är gjort av Marita Jonsson.

Gårdstunet

gardtunet_1.jpgRåshult har varit bebott under flera hundra år och 2004 gjorde en mindre arkeologisk utgrävning för att se hur området kan ha sett ut. Man fann då att gårdstunet till vissa delar varit stensatt. Under hundratals år leddes djuren på gården till brunnen som finns i mitten för att dricka. Likaså hade man sin gödselstack på innegården, inte bakom husen som idag. Undersökningar som gjorts i Råshult visar att det har funnits en mycket tätare gårdsmiljö än idag med flera hus som låg tätt. I samband med att den nya ladugården byggdes på 1870-talet försvann den gamla miljön.

Under 2006 har arkeologer från Smålands museum tagit bort grässvålen och försiktigt skalat av det översta jordlagret för att komma åt stenläggningen. På vissa ställen är den mycket välbehållen och på andra ställen skadat eller obefintlig. Man fann även en hittills okänd husgrund intill/under grunden till det hus som tillskrivs Nils Linnaeus. Alltså det hus där Carl von Linné föddes 1707. Gårdstunet är nu återställt och man har på olika sätt markerat med gamla husgrunderna som finns inne på området.


I samband med utgrävningarna fann arkeologerna ett glassigill. Det kommer från Henrikstorps glasbruk i Skåne och var i drift 1690 - 1760 och i den Skånska resan skriver Linné om sitt besök i den glashyttan.



Komministerbostaden

komministerhuset_1.jpgDen sk Linnéstugan uppfördes någon gång mellan 1751 och 1781. Det hus som Nils Linnaeus (Carl von Linnés far) uppförde i Råshult (1705-1706) brann under första hälften av 1700-talet. Nils Linnaeus var den första komministern som bodde i Råshult och gården var komminsterbostad till 1903. Linnéstugan har förändrat flera gånger under åren och de olika prästerna har var och en på sitt sätt satt sin prägel på huset. Under senare delen av 1800-talet bodde en familj med många barn och man byggde då på huset med en extra våning. Efter 1903 var huset arrendatorsbostad till dess den nybildade Hembygdföreningen Linné tog över skötseln och gjorde ett museum till Linnés minne. Hembygdsföreningen genomförde en stor renovering på 1930-talet och tog bl a bort den extra våningen.

2006 har Linnéstugan genomgått en totalrenovering enligt Marita Jonssons utarbetade förslag och har fått en ännu tydligare 1700-talsprägel. Detta arbete har bekostats av länsstyrelsen i Kronobergs län via medel från riksantikvarieämbetet. Besökarna ska kunna få en uppfattning om hur det kan ha sett ut i ett prästhem när Carl von Linné föddes.

Ladugården och kulturrummet

 

Monumentparken

monument.jpgBakom Linnéstugan formades på 1860-talet en park med ett monument över Linnés i anslutning till den nyanlagda järnvägen. Det samlades in pengar för att kunna uppföra monumentet och man kunde hålla en stor invigningsfest 1866. Monumentets "framsida" är vänd mot järnvägen eftersom tanken var att de som passerade där skulle få veta att det var här som bygden store son var född.

Linbastan

DSCN0021_0.jpgLinbastan ligger en liten bit ifrån övrig bebyggelse, eftersom man hade öppen eld när man arbetade i den. Man var väldigt rädd för att det skulle börja brinna i trähusen.

Offentlig utsmycknad

korpar.jpgÄlmhults kommun har under 2009 köpt in olika konstverk utav Sven Ingvar Johansson Osby, bördig från Göteryd. Dessa konstverk ska vara en utsmyckning här i Linnés Råshult och kommer att placeras vid infarten och på vägen upp till receptionsbyggnaden.

Konsten ska väcka nyfikenhet, kreativitet och lusten att upptäcka de små "tingen" i naturen. Carl von Linnés bror Samuel Linnaeus var en framstående biodlare på sin tid och den förste att skriva en bok om biskötsel och binas "förträfflighet". Med konstverket bikupan/stocken och ett antal bin vill konstnären lyfta fram brodern Samuel Linnaeus intresse för biodling och knyta samman de båda brödernas intresse för djur och natur. Bland annat kommer besökarna få möta följande djur gjorda av Sven Ingvar Johansson; hackspett, myror, snytbaggar pilgrimsfalk, fladdermus, korpar och blåvinge.

 

Varför inte utmana varandra i en tävling om vem som kan upptäcka flest djur på väg upp till kulturreservatet?

 

Om du promenerar stigen i ekebacken kan du se en skogshuggare i trä. Denna skulptur är gjord av Karl-Olof Gustafsson i Ernatorp, Bergs socken. Han är känd för han tillverkade många skulpturer i trä med motorsåg.

Sädesmagasinet

DSCN0014_0.jpgDet vackra sädesmagasinet på bytomten.

Djuren

DSCN0020_0.jpgSom besökare i Råshult kan du möta flera av våra djur. På gården möter Ölandsgässen och signalerar högt och skränigt att det är någon på besök. Åsbo-hönsen bor i bortre delen av ladugården. Under sommarmånaderna går de värmländska skogfåren och rödkullekorna på bete i utmarkerna eller på de arrenderade betena runt Råshult. Alla de djuren är svenska lantraser.

Inga djur går på bete på inägomarken innan ängarna är slagna och höet är bärgat eller innan säden är skördad på åkrarna. När all skörd är klar släpps kor och får in på efterbete fram till det är dags att stallas in sent på hösten. Självklart finns det katter också och dessutom hundar.

Hembygdsmuseum

hembygds.jpgI direkt anslutning till kulturreservatet finns Hembygdsföreningen Linnés hembygdsmuseum som har samma öppettider som Linnés Råshult. Hembygdsföreningen Linné har i många år arbetat med att vårda minnet av Carl von Linné och var de som på 1930-talet tog hand om den sk. Linnéstugan och renoverade den.

 

Se  vidare http://www.linnes-hembygd.se/

OK

Vi använder cookies för att ge dig access till funktioner som gör det enklare att använda webbplatsen. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies.