Kulturreservatet

Komministerbostället Råshult Södregård blev år 2002 Sveriges tionde kulturreservat genom beslut av länsstyrelsen i Kronobergs län. När miljöbalken trädde i kraft år 1999, blev det möjligt att bevara helheter i form av större kulturhistoriskt värdefulla miljöer genom att bilda kulturreservat. Syftet är att visa hur människor har utnyttjat de naturgivna förutsättningarna för sin utkomst och att göra spåren efter detta brukande synliga för besökaren.

Kulturreservatet är avsatt för att bevara och levandegöra det tidiga 1700-talets landskap på Carl von Linnés födelseplats.

Kulturreservatet är 58,3 hektar, varav land 54,2 hktar och vatten 4,1 hektar stort med gårdsmiljö, inägomarker och utmarker som gränsar mot Såganässjön. Det finns markerade stigar i hela reservatet som du som besökare kan följa. Med broschyren "Kulturstigarna i Råshult", som finns vid receptionsbyggnaden, får man mer information om vad man ser under sin vandring i reservatet.

Photo: Lars-Ola BorglidNamnet Råshult kommer av rås-, som betyder sankstråk eller dal, och ändelsen -hult som betyder liten skog eller dunge. Ortsnamnen som slutar på -hult är ofta från medeltiden.

Under ett tiotal år har man metodiskt arbetat för att återskapa 1700-talets landskap i Råshult. Skötseln av reservatet och arbetet med återskapandet står förvaltarna Frida Söderström och Oloph Fritzèn för och det styrs av skötselplaner som utarbetas i samråd mellan länsstyrelse, förvaltare och Stiftelsen Linnés Råshult, som äger marken. 

Vad man får göra och inte göra som besökare

Som besökare kan man fritt vandra längs stigarna och uppleva hur ett 1700-talslandskap ser ut och fungerar och hur det växer fram.


Men det är inte tillåtet att:

  • Beträda besådda åkrar
  • Gå över oslagen äng
  • Gräva upp eller plocka växter och svampar
  • Fånga eller samla insekter och andra djur
  • Göra upp eld
  • Tälta eller ställa upp husvagn eller husbil.

UNESCO´s världsarvslista

Ett världsarv i systematisk biologi

Det internationella kulturarvet efter Carl von Linné 

Sverige Förbereder en nominering av ett vetenskapligt världsarv i systematisk biologi. Tolv platser i åtta länder ingår i det föreslagna världsarvet The Rise of Systematic Biology. Tillsammans bildar dessa platser ett kulturarv från den period under 1700-talet då vetenskapen systematisk biologi växte fram genom den forskning som Carl von Linné (1707-1778) och hans kollegor utförde.

 

I det föreslagna internationella världsarvet är inte bara beverade byggnader och trädgårdsmiljöer i fokus, utan även kvarvarande populationer av växter och djur, arter som en gång insamlades och studerades av Linné och hans kollegor.

 

Det föreslagna världsarvet går in under Världsarvskommitténs kriterium nr 6.

Platserna är "direkt eller konkret förknippade med händelser eller levande traditioner, idéer eller trosuppfattningar, eller konstnärliga och litterära verk av enastående världsvid betydelse".

 

Den idéutveckling som skedde inom ventenskapen systematisk biologi under Linnés tid var världsunik och blev en viktig förutsättning för senare vetenskapliga landvinningar.

 

De platser som ingår i det föreslagna världsarvet är:

 

Sverige  Kulturreservatet Komministerbostället Råshult, Älmhult

              Linnéträdgården med Linnémuseet, Uppsala

              Linnés Hammarby, Uppsala

              Linnéstigarna, Uppsala

 

Australien Kamay Batany Bay National Park, Sydney

 

Frankrike Jardin des Plantes, Paris

 

Japan Dejima, Nagasaki

          Fuji-Hakone-Izu National Park, Kanagawa

 

Nederländerna Hortus botanicus Leiden, Leiden

 

Sydafrika Table Mountain National Park, Cape Town

 

USA Bartram´s Garden, Philadelphia

 

Storbritannien Chelsea Psysic Garden, London

 

Systematisk biologi

Systematisk biologi är en vetenskap som identifierar jordens biologiska mångfald och beskriver arternas evolutionära historia.

Grundläggande är insamling, namngivning, klassificering och beskrivning av växter, djur och andra organismer, samt analyser som visar arternas inbördes förhållande och evolutionära historia.

 

Systematisk biologi är en grundläggande vetenskap som flera andra forskningsfält är beroende av, till exempel evolutionär forskning, ekologi, argronomi, hortikultur och forskning om medicinalväxter.

Det är en vetenskap som är alltmer aktuell på grund av den senaste tidens miljöförändringar. Naturtyper försvinner och arter dör ut, samtidigt som forskarna bedömer att mellan 5 och 50 miljoner arter ännu inte är kända för vetenskapen.

 

Den systematiska biologin av idag har Carl von Linnés grundläggande arbete som bas. Under hans tid var systematik ett marginellt ämne inom medicinen, men genom hans arbeten utvecklades det till att bli en helt egen vetenskap.

För detta krävdes insamlingar och observationer av ett stort antal arter från världens alla hörn.

 

På de platser där vetenskapliga insamlingar gjordes finner man idag växter och djur av samma arter, genetiskt besläktade med dem som studerades på 1700-talet. Dessa populationer är ett vetenskapligt och kulturellt arv av systematisk biologi.

OK

Vi använder cookies för att ge dig access till funktioner som gör det enklare att använda webbplatsen. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies.